Abstinens

Stod vid busshållplatsen i förmiddags när jag blev varse att jag hade glömt telefonen hemma. En olustig känsla i kroppen. Hade jag inte lite ont i hjärttrakten? Ont i huvudet? Lite svindel? Hur skulle jag klara en hel dag i verkstan utan en telefon!? Skulle jag trava hem igen och hämta eländet? NEJ. Nu skulle jag bevisa för mig själv att jag minsann inte behöver ha en telefon i tid och otid. Min telefon som inte ens är en så´n där modern pryl med internet och så. Ska man väl klara sig utan.

I Skarpnäck längs Horisontvägen lyste det upp av något vitt idag. Är nu våren på väg?

Trots ett lätt duggregn kändes det verkligen ganska skönt i luften idag. Nu är den på väg, den där våren som tycks bli mer efterlängtad för varje år. Det är många vårar jag har längtat efter.

I verkstan tömde jag en glasyrugn.

De där vita muggarna får jag göra något åt ser jag. Den pyttelilla skålen bakom pingvinen är ett glasyrprov. Vit tenn på svart lera. Ganska bra tycker jag själv. 

Saltburkar. 

Vit lera, coboltblå engobe och vit tenn över. Inte riktigt nöjd.

För tjock glasyr över engoben på skålen på fot. 

Och så gjorde jag ett försök att glasera pingvin nummer ett som visst har brutit tån. Nääää, resten blir rakubrända som jag hade bestämt från början.

Idag har jag bråkat med den svarta gammelleran. Den är inte lätt att hantera. Fullt med kolijox i och luftbubblorna är svåra att knåda bort. När jag börjar med ny lera lär det gå lätt som en plätt.

Kram kram, misströsta ej, efter regn kommer sol! Kanske.