söndag 23 februari 2014

Kulturkommittén

....... har haft planeringsmöte.
Vi träffades hemma hos Bitte i Hökarängen och började mötet med att mumsa i oss en supergod fiskgratäng som hon hade lagat. Den var inte för salt! ;)
Sedan var vi så effektiva, så som bara en samling slipade Listuddsdamer kan vara, och bestämde datum för varenda aktivitet i sommar och Annelie hade redan bokat föreningshuset. Vi lyckades också enas om var årets bussutflykt ska gå.
Kerstin och jag ska fixa vinster till vårt lotteri på koloniföreningens årsmöte i mars.
Jag föreslog att vi ska fråga Anne om hon vill hålla en kurs i att göra taklökstavlor. Titta här vilka fina hon gör:


Jag har redan paxat för att köpa en tavla.

Idag tog jag en promenad till Listudden. Solen sken en liten stund men sedan var det som vanligt igen dvs mulet. Så här:
Kollade grannarnas stugor och de var orörda. Hoppas att vi ska klara oss från inbrott nu. Runt hundra stugor har haft påhälsning av tjuvar eller vad man ska kalla dom. Den värsta inbrottsvåg jag har varit med om sedan jag kom till Listudden. Men vi har inte riktigt fattat vad de har varit ute efter. Flera säger att de inte har blivit av med något.
Hos Vera hittade jag dessa sötisar:


Det måste väl vara rekordtidigt?! Varför måste allt gå så fort nu för tiden?

Till sist: Är det någon som har ett bättre namn än Kulturkommittén på vårt gäng ? Detta namn får mig att tänka på någon trojka (även om vi är fler än tre) från Ryssland. Jag tar tacksamt emot förslag. Vårt uppdrag är att göra aktiviteter som sätter guldkant på kolonisternas tillvaro. Det kan vara allt från att ordna med loppis, föredrag, kurser och bussutflykter till att göra investeringar som att bidra till utemöbler och inredning till föreningshuset. Allt sådant som inte kan betalas av medlemsavgifterna.

Kramkramkram! Ha det gott! Vi hörs väl om pingvinerna sedan, eller hur?


söndag 16 februari 2014

Abstinens

Stod vid busshållplatsen i förmiddags när jag blev varse att jag hade glömt telefonen hemma. En olustig känsla i kroppen. Hade jag inte lite ont i hjärttrakten? Ont i huvudet? Lite svindel? Hur skulle jag klara en hel dag i verkstan utan en telefon!? Skulle jag trava hem igen och hämta eländet? NEJ. Nu skulle jag bevisa för mig själv att jag minsann inte behöver ha en telefon i tid och otid. Min telefon som inte ens är en så´n där modern pryl med internet och så. Ska man väl klara sig utan.

I Skarpnäck längs Horisontvägen lyste det upp av något vitt idag. Är nu våren på väg?
Trots ett lätt duggregn kändes det verkligen ganska skönt i luften idag. Nu är den på väg, den där våren som tycks bli mer efterlängtad för varje år. Det är många vårar jag har längtat efter.

I verkstan tömde jag en glasyrugn.
De där vita muggarna får jag göra något åt ser jag. Den pyttelilla skålen bakom pingvinen är ett glasyrprov. Vit tenn på svart lera. Ganska bra tycker jag själv. 
Saltburkar. 
Vit lera, coboltblå engobe och vit tenn över. Inte riktigt nöjd.
För tjock glasyr över engoben på skålen på fot. 
Och så gjorde jag ett försök att glasera pingvin nummer ett som visst har brutit tån. Nääää, resten blir rakubrända som jag hade bestämt från början.
Idag har jag bråkat med den svarta gammelleran. Den är inte lätt att hantera. Fullt med kolijox i och luftbubblorna är svåra att knåda bort. När jag börjar med ny lera lär det gå lätt som en plätt.

Kram kram, misströsta ej, efter regn kommer sol! Kanske.

måndag 10 februari 2014

Nytt utseende

.... ja alltså inte på mig då, utan på bloggen. Jag har väl tur som har en dotter som är fjättrad vid sin bostad. Nej men. Usch! Vad säger jag. Det där menade jag förstås inte alls. Det jag menar är att nu när hon är nyopererad i sitt knä och inte får jobba eller gå ut och roa sig på stan så har hon tid att fixa min blogg så att den ser ut på ett sätt som gör att jag känner igen mig. Det blev så fint tycker jag. Vad tycker ni?

Nytt fräscht utseende på bloggen. Själv känner jag mig mer så här; som en vissen bedagad blomma. Lite blurrig så där.

Man börjar känna av att soltimmarna varit få eller hur.
Den senaste veckan har jag åkt som en skottspole mellan A-berg, Farsta och Drömverkstan i Skarpnäck. Min unge har behövt mig och det har känts bra att kunna hjälpa henne. Nu är hon på bättringsvägen och oron i mitt bröst har lättat. Idag hängde hon till och med me´ner i källaren och satt på en tvättmaskin. Snart står det inte på förrän man ser henne skutta iväg till tunnelbanan på sina kryckor. På väg. Alltid på väg.

Kram på er alla där ute. Må så gott!